Köpenhamn, Cancun, Durban, Doha, Warzawa, Lima och Paris. Vad har dessa gemenstamt? Klimatförhandlingar och avtal.
Vi är enligt FNs generalsekreterare den första generationen som kan utrota världens extrema fattigdom, och den sista som kan rädda planeten.
Det finns många tyckare när det kommer till frågan om hur vi ska göra för att rädda klimatet här på jorden. Jag hör nog till en av dom också. Att tycka är ju alltid lätt men att göra det jag tycker är inte alltid så lätt.
På jobbet håller har vi startat mer friskvårdsaktiviteter som innebär att vi samlar poäng på de fysiska aktiviteter vi gör både individuellt och i lag. Jag har bestämt mig för att låta bilen stå och ta en promenad till jobbet varje dag. Detta gör jag främst för motionens skull men effekten blir ju också att varje dag bilden står minskar jag mitt körande med minst 4 km. En del ”tycker” nog att det inte är så mycket och de har rätt. Men å andra sidan är det en av många förändringar som jag kan göra och det tänker jag fortsätta med.
Rubriken för idag har jag lånat av Mahatma Gandhi – Be the change you want to see in the world – Var förändringen du vill se i världen.
I dagens TTELA(lokaltidningen) kan man läsa en insändare om ekologisk odling. Med hänvisning till boken ”Den ekologiska drömmen” menar insändaren att det nu är fritt fram att strunta i ekologiskt odlat livsmedel, för det är inte bättre än konventionellt odlat.
Att utifrån en källa ta ett beslut på hur jag ska förhålla mig är inte bra alls. Jag kunde inte låta bli att surfa runt lite och se vad som dykt upp i ämnet och som jag gissade så fanns det en hel del att läsa om inte minst i de stora rikstäckande tidningarna. Om du funderar över hur du ska göra så gör inte som han som skickat in insändaren till TTELA. Ta istället och läs ett antal artiklar i ämnet och var källkritisk. Vem säger vad och varför? Vem finansierar artikeln eller boken? Vad har författaren att vinna på det han eller hon säger?
Till sist ett swahiliordspråk ” Mchele mmoja mapishi mengi” vilket betyder ”Ett ris men många sätt att tillaga det”
Med andra ord det finns fler sätt att lösa ett problem, (se bara till att göra det med minsta möjliga miljöpåverkan).
Drygt ett halvår har passerat sedan jag startade den här bloggen och nu har jag kommit till första årsskiftet. Det blev ett litet glapp under helgerna, men nu är jag tillbaka och ska försöka dela med mig av mina funderingar en gång i veckan. Så på fredag eftermiddag kan du hålla koll för då hoppas jag komma med något nytt.
Hemma har vi valt att successivt gå över till ekologiskt odlad mat vilket förhoppningsvis gör att vår familjs miljöbelastning minskar med tiden. Det ska vi fortsätta med under 2015. Andra planer hemma hos oss blir att byta belysning till mer energisnåla alternativ och att se till att uppvärmningssystemet i huset går så bra som det kan.
Min förhoppning är också att vi under året kan få till en bra lösning för att köpa in en elbil som min fru kan ha för att pendla till jobbet. Tyvärr har vi inte lyckats få tag på en laddplats i anslutning till hennes arbetsplats, men löser det sig så blir det till att köpa en elbil.
Vi får väl se hur jag kommer att summera 2015 om 12 månader.
Idag när jag slår upp tidningen kan jag läsa att det säljs allt med ekologisk mat. Ibland hörs röster som säger att det inte har nån betydelse vad jag köper, för ”dom” som märker produkterna fuskar nog säkert. För min egen del är jag övertygad om att merparten av märkningen håller vad den lovar.
Var däremot noggrann med vilken märkning produkterna du köper har. Det finns de företag som inte når upp till kraven som de kända certifieringssystemen har och då skapar de egna märkningar. Jag har själv fört en diskussion med en grossist som hade sin egna märkning kallad ”det gröna trädet”. När jag ställde frågan de ansvariga vad det betyder så fick jag svaret att deras märkning grundade sig på ”sunt förnuft”. Vad sunt förnuft i det här fallet innebär fick jag aldrig svar på. Med andra ord se upp så du inte köper nåt som ger sig ut för att vara vettigt, men som i själva verket inte alls är så bra.
Om du inte har nån aning om var du ska börja så kan du gå till sverigeskonsumenter.se och söka på miljömärkningar. Där finns en tabell med de vanligaste märkningarna.
Miljöföreträdare för ett stort antal länder har under ett par veckor mötts i Peru för att diskutera hur vi tillsammans ska minska vår påverkan på klimatet. Ibland hörs röster som säger att dessa möten inte fyller nån funktion eftersom vi ser att många länder inte håller vad de lovat. Visst stämmer det att en del löften inte alls hålls, men jag kan inte låta bli att fundera över hur det hade sett ut utan alla överenskommelser som ändå blivit resultatet efter dessa år av klimatmöten.
-Skulle vi idag sitta med ett kommunalt energimål som säger att vi till 2020 ska ha reducerat vår energianvändning med 20% jämfört med 2008?
-Skulle vi ha miljömål som strävar mot ett fossiloberoende?
-Skulle det premierats att köra bränslesnåla och miljöanpassade fordon?
Medverkande i Kyotoavtalet 2009
Jag tror att mycket av de stora besluten på nationell nivå speglar sig i hur vi beter oss på lokal nivå och det finns nog ingen anledning att tro att Sverige är bättre än något annat land. Med andra ord, bara för att ett land inte håller allt de lovar så strävar innevånarna i alla fall åt rätt håll. Kyotoavtalet från 1997 har ändå till viss utsträckning resulterat i en förändring till det bättre.
Häromveckan intervjuades Denis Mukwege av Skavlan. Denis kämpar för att våldtagna kvinnor och barn i krigets Kongo-Kinshasa ska kunna leva vidare.
-Många hävdar att roten till det onda är våra naturtillgångar, som borde vara en välsingenlse för kongoleserna, men som inte är det, säger Mukwege.
– Så fort man upptäcker en ny fyndighet innebär det nytt lidande för folket och idag slåss de över kontrollen över Coltan som är en mineral som används i telefoner och datorer.
Trots att han utsatts för mordförsök fortsätter han arbetet och på frågan om hur han kan arbeta idag svarar han ”För mig handlar det om etik, hur skulle jag kunna ge upp när det finns tusentals kvinnor på sjukhuset som väntar på mig? Idag lever jag tillsammans med patienterna på sjukhuset, jag är ingen patient men jag bor tillsammans med dom.
-Vad kan vi göra i vårt trygga samhälle för att förbättra för kvinnorna i Kongo?
– Jag är med här ikväll för att be er använda er röst. Var en röst för kvinnorna i Kongo, de behöver det. Det finns bara en väg att få de politiskt ansvariga att åstadkomma förändringar i Kongo. Det är inte en strid mellan olika stammar, det är inget religionskrig, det är inget krig mellan två länder. Det handlar om kontrollen över mineraler och dessa mineraler används av oss alla. Jag tror att vi kan bidra till att stoppa sådana här företeelser.
När jag lyssnar till Mukwege kan jag inte låta bli att tänka över mitt ansvar i detta. Det behövs bättre EU- lagar som hanterar frågorna om konfliktmineraler. PMU, Diakonia och Kvinna till Kvinna har tagit fram ett underlag för ett brev att skicka till svenska politiker som är med och tar besluten. Gå in på www.pmu.se och sök på konfliktmineraler så hittar du uppropet och brevet.
Skicka in ditt brev du också. Kvinnorna i Kongo behöver din röst.
Det går inte att besöka ett land som Tanzania och åka därifrån oberörd, det är min fasta övertygelse. Den här gången bär jag med mig bilden av några barn på ön Jibondo en bit utanför Tanzanias kust.Ön hör till kommunen Mafia Island som har totalt ca 40 000 innevånare varav ca 4000 bor på Jibondo.
Mafia Island och Jibondo vid nålen.
Varmt, säkert en bra bit över 30 grader i skuggan, är det när vi anländer med en liten motorbåt. Någon egentlig hamn finns inte och vi är helt beroende av erfarna ortsbor som vet hur man trixar sig förbi de värsta korallerna. När vi går iland uppmanas vi att inte ta för lång tid på oss eftersom vi då riskerar att fastna på grund. Vårt schema är ganska uppbokat så att vänta till tidvattnet lyfter båten är inget alternativ.
Jibondo Island fiskeläge
Någon egentlig hamn finns inte så vi tar båten så nära land det går och får sedan gå försiktigt på korallrevet in till stranden. Stranden är full av snäckor och vi frestas att ta med oss några, men låter dom ligga. Vi befinner oss i ett marint reservat och får inte bära med oss någonting därifrån. Det råder ett märkligt lugn och den enda rörelsen jag ser är några fiskare som sitter och lagar några nät. De hälsar på oss på engelska och jag svarar ”Habari zenu” vilket betyder hur mår ni. Gläjeropen dröjer inte när de inser att jag förstår deras språk. Swahili är mitt andra språk och jag använder det så fort jag får tillfälle.
Efter en halv timmes vandring kommer vi till centralorten(eller vad man nu ska kalla det) på ön. Vi frågar efter byledningen. Efter lite letande dyker ett par personer upp och vi välkomnas in i byns officiella kontor, där vi på traditionellt vis får skriva in oss i gästboken. Efter presentation och en stunds artighetssamtal får vi möjlighet att berätta om vårt ärende.Vårt uppdrag den här gången är att undersöka förutsättningarna för att etablera en idrottsverksamhet på ön.
Det berättas för oss att förr hade man vattentankar som samlade in tillräckligt med regnvatten för att klara årets behov av färskvatten, men numera räcker det bara i 2 månader. Mer folk och mindre nederbörd kombinerat med dåliga vattenreservoarer gör att de lever med oddsen emot sig. Man har försökt borra efter vatten men bara fått saltvatten på ön. 10 månader per år måste allt färskvatten skeppas från angränsande öar några timmar bort. Jag skäms när jag tänker på hur vi i Sverige spolar toaletten och tvättar bilen med dricksvatten, men säger ingenting, för jag tror inte att dom skulle förstå. Lika lite som jag kan förstå hur människorna på Jibondo överlever.
När vi lämnar ön kan jag inte sluta tänka på flickorna jag stannade och pratade med. ”Ta ett kort av oss” ropade tjejerna, jag gjorde det och visade för dom. Hade önskat att jag kunnat skriva ut det och gett dom ett att visa för sina vänner. Men jag går därifrån med ett leende och funderar över deras framtid. Flickorna vinkar åt mig och fnittrar precis som ett par tjejer nån annan stans på jorden, -same, same, but different.
Vissa av oss har turen att råka födas i ett samhälle där det mesta finns och fungerar och det är upp till oss att försöka dela med oss till de som får kämpa för sin existens. Hur fortsättningen blir på planerna för Jibondo vet jag inte men en sak vet jag. Jag blir aldrig densamma igen och jag åker hem till Sverige med huvudet fullt av tankar…vad kan jag göra för att i alla fall hjälpa nån av dessa till ett bättre liv? För en del av oss är miljöinsatser något vi ser effekter av på avstånd, medan för andra handlar det om t.ex rätten till färskvatten.
Jag lovar mig själv en fortsättning – hoppas det inte bara blir ett löfte.
Idag lyfter vårt flyg till Dar es Salaam. Vi kommer att vara med och starta upp ett nytt projekt i storstan.
Med mig på resan har jag Ivar Stenberg, Rebecka Hansson och Louise Carlsson.
Projektet kallas för Key City Dar es Salaam och syftar till att hjälpa de som hamnat lite snett i samhället.
Staden har 4-5 miljoner innevånare och 65 % av dessa är 25 år eller yngre. Gissningsvis 10 % av stans befolkning bor på gatan som enligt FN är det en av världens snabbast växande städer.
Människor flyttar in från landsbygden till storstan i jakt på inkomst och en tryggad framtid. Några lyckas men många hamnar i droger, postitution, tafficking och annan kriminalitet. Vi kommer att tillsammans med ett antal kyrkor i Dar es Salaam sitta ner och planera hur vi kan hjälpa i alla fall några av dessa. Vart detta leder vet jag inte, men jag vill gärna vara med på ett hörn. Det du och jag gör har betydelse oavsett var på jorden vi befiiner oss.
Jag vet inte om jag kan hitta nån internetuppkoppling de närmaste två veckorna, så nästa uppdatering kan komma sent i november.
Varje månad får jag statistik från Move About som administreerar vår bilpool här på Innovatumområdet i Trollhättan.
Jag kan konstatera att antalet körda mil ökar och under september månad kördes den drygt 900 km, ”tankad” med Bra Miljöval-el. Förhoppningsvis fortsätter trenden så att vi snart kan utöka bilpoolen med ytterligare en bil.
De som känner mig vet att jag inte är nån storkonsument av kläder och när jag ska köpa nåt sker det oftast med hjälp av min fru. Gissar att det finns många som känner igen sig. Idag var det dags för årets inköp av byxor så jag och Ulrika drog ut till Överby.
Jag har alltid gillat jeans men inte tidigare förstått hur mycket mitt klädval påverkar miljön. För att tillverka ett par ”vanliga” jeans behövs omkring 10 000 liter vatten. För några år sedan vet jag att genomsnittskonsumenten i Tanzania gjorde av med 8 liter per dygn eller 2920 liter på ett år. Detta innebär att ett par jeans motsvarar över tre års vattenanvändning för en av mina vänner i Tanzania.
Det är inte rättvist! Här hade jag kunnat oja mej över orättvisor i världen och sedan dra iväg ut på stan och handla samma modell som förra gången, men jag har bestämt mig och förändring görs ett steg i taget.
Gick in på butik ett på Överby och frågade om de sålde ekologiska kläder. ”Nej tyvärr inte” sa hon i butiken. Jag gissade det redan innan jag gick in men om jag inte frågat hade hon inte vetat att jag sökte ekologiskt.
”Det kan du ge dig på” sa killen i butik nummer två när jag frågade om de sålde ekologiska jeans.
Nu är jag nöjd med mitt köp och jag tror det är första gången jag egentligen brytt mig om mitt klädval.
Ett litet steg för världen men ett stort steg för Dennis. Hoppas du gör samma val. Det har betydelse.
På Naturvårdsverkets hemsida går det att läsa att ”I den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen 2014 konstateras att konsumtionen bidrar till att många mål är svåra att nå. Därför kommer den fördjupade utvärdering som Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att redovisa 2015 att ha stort fokus på konsumtion.” Om jag klickar mig fram på deras hemsida kommer jag till en tablå som visar hur de olika länen klarar av målen.
Efter en liten titt i den tablån kan jag inte låta bli att fundera över hur jag som enskild medborgare kan minska min konsumtion. Det är lätt att påverkas av all reklam och därmed köpa produkter jag inte visste att jag behövde. Ska vi lyckas med ett hållbart samhälle som våra barn kan ta över så behöver vi alla hjälpas åt.
Gå gärna in på naturvardsverket.se och läs mer om frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag och de övriga nationella miljökvalitetsmålen.
I Fredags besökte jag en butik på Kungsgatan 22. En affär med bara rättvisemärkta produkter. Fair Trade shop i Trollhättan är värt ett besök. Där hittade jag ett fynd. Ett paket Africafe påminner mig om mina år i Tanzania. Som barn åkte jag med mina föräldrar och köpte kaffe direkt på fabriken i Bukoba.
Sedan ett antal år tillbaka äger de anställda tillverkningen och vinsten tillfaller dom och inte något multinationellt företag. Att handla Fair Trade gör skillnad.
För ett par veckor sedan laddade jag ner Gröna guiden från Naturskyddsföreningen.
En app som hjälper mig att bli bättre på hållbar konsumtion. Jag har surfat runt en del i den och lärt mig en hel del.
Det som vid första anblicken verkar vettigt kan visa sig ganska galet. Ett sånt exempel är kläder(främst träningskläder) som är behandlade mot dålig lukt. Sedan 1 september 2013 är det lag på att denna typ av kläder ska märkas tydligt. Den antibakteriella behandlingen som gjorts innebär oftast att plagget behandlats med biocider som är skadliga för både människa och miljö.
Ladda ner den här appen och lär dig mer om vad du bör tänka på.
Hösten 2009 var jag nere i Tanzania och jobbade med ett miljöprojekt på Nkinga sjukhus och Mchukwi sjukhus. Mitt uppdrag var att se över avfallshanteringen och få till stånd någon typ av källsortering och hantering av riskavfall. 4 månader är en väldigt kort tid i ett sånt projekt och jag måste erkänna att jag många gånger undrat över om vad som hände sen.
Idag kom ett meddelande från Joram som jobbar på Nkinga sjukhus. Han skriver att han varje onsdag håller kurser i olika teknikerämnen och nu vill han ha mina PowerPointpresentationer från miljökurserna.
Jag skulle vilja prata mer om miljö, säger han. Det är klart att han ska få det materialet.
Glöm aldrig att det du gör har betydelse och även det låter bli att göra. Det här är ett exempel på när jag fått vara med om att sätta ett frö om miljömedvetenhet i Tanzania, nu börjar det bära frukt.
Eftersom jag bor i ett av de rikaste länderna i världen, har fast jobb och en familj som jag trivs med, så är det inte mycket jag önskar mig. Jag försöker påminna mig om detta och vara tacksam för att ha turen att vara där jag är.
Men ibland dyker det upp något jag gärna skulle vilja ha. Förra veckan läste jag ett inlägg på Facebook. Johanna skriver ”nu har den kommit, min Fairphone”.
Jag visste inte om företaget Fairphone som tillverkar telefoner på ett rättvist och hållbart sätt. De tillverkar inte en förbrukningsvara, utan en telefon som är tänkt att hålla lite längre.
Konfliktfria mineraler, drägliga villkor för fabriksarbetarna och ansvar för telefonen under hela livscykeln är bara några exempel på plusvärden med detta företag. När min nuvarande telefon är utsliten vill jag verkligen ha en Fairphone!
Forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland mätt halterna av mikroskopiskt skräp i vattnet utmed västkusten. 14 olika platser från Göteborg i söder till Smögen i norr har undersökts. Högst halter finns nära städerna och runt industriområden.
Mikroskräp är små partiklar av plast, textil, partiklar från förbränning och annat avfall. De går inte att se med blotta ögat, men kan många gånger vara mer skadliga för djurlivet än större skräp eftersom de för med sig tungmetaller och andra skadliga ämnen in i vävnader hos vattenlevande djur och därmed finns det även en risk för människan.
Det är lätt att tro att det skräp som inte syns inte heller gör skada. Det är inte så många år sedan jag slutade elda virke med målarfärg på. Visst kan det vara frestande att elda upp en massa skräp för att slippa köra det till tippen, men att elda upp det kommer att skapa problem som vi har svårt att överblicka.
Numera när jag nån gång eldar i vår öppna spis är det bara rent obehandlat virke som gäller. Jag hoppas du gör detsamma.
Idag konsumerar vi på ett år ungefär lika mycket som jorden kan producera på 1,5 år. Om konsumtionen fortsätter i den här takten kommer vi att år 2030 konsumera 2 jordklots produktion på ett år. Detta är en trend som måste stoppas. Det är viktigt att hitta andra mått på konjunktur än bara ekonomisk tillväxt och ökad konsumtion.
Vi behöver tänka om och tänka hållbart. Att utifrån de egna förutsättningarna konsumera mindre och mera hållbart är viktigt.
Vad gör jag för att minska min konsumtion? Förändringen börjar alltid med mig själv.
Det är lätt att frestas ta bilen istället för att cykla eller gå och för min egen del får jag hela tiden kämpa med latmasken inom mig. Ibland behöver jag i alla fall åka bil och då kan det vara bra att tänka igenom fordonsvalet.
En liten uppskattning av hur mycket energi jag konsumerar när jag förflyttar mig kommer här. Alla siffror är bara på ett ungefär, men bör ge en fingervisning om hur jag ska prioritera. Notera att det är stor skillnad i energiförbrukning beroende på vilket bränsle jag använder och om elen är miljömärkt eller inte.’
Att köra elbil på miljömärkt el minskar min energikonsumtion med minst 2/3 och CO2-utsläppen blir oerhört låga. Att köra på biogas är också bra eftersom metanet då reduceras till koldioxid. Metan som annars skulle spätt på växthuseffekten mycket mer än vad koldioxiden gör.
Det finns mycket mer vi kan göra. På www.footprintnetwork.org kan du läsa mer om ”Overshoot day”
I år var det dags att köpa nya sommardäck till bilen och för första gången tittade jag extra mycket på energieffektiviteten. Med dagens märkningar går det lätt att filtrera bort de sämsta däcken. Det är ju svårt att vet hur pass mycket energi jag sparar på att välja ett däck med bra värden, men alltid gör det något och framför allt känner jag att jag gjort vad jag kunnat. Där det finns märkesoberoende märkningar på produkter vill jag alltid kika på dom innan jag gör mitt val.
Naturskyddsföreningen har en bra sida som heter toptensverige.se
Kolla in sidan för tips om hur du handlar energismart.
För några veckor sedan meddelade Teslas VD Elon Musk att det framöver är fritt fram att använda den teknik som patenterats av Tesla. Han konstaterar att deras patent varit ett hinder för andra som vill utveckla elbilar.
”Igår hade vi en vägg med alla Teslapatent i vår lobby. Nu är de borttagna, i en anda av öppen källkod och för att stimulera utvecklingen av elbilstekniken”, skriver Elon.
Förhoppningsvis sprider sig den här osjälviskheten till andra utvecklare.
I mitt arbete hör jag ofta att en byggnads största klimatpåverkan uppstår under den tid huset är i drift och att produktionen bara står för en mindre del. Detta gäller förstås fortfarande för alla äldre byggnader med stor energianvändning, men för nya hus ser det annorlunda ut.
Ny forskning visar att bidraget till klimatpåverkan är lika stort för att bygga ett modernt flerbostadshus som husets driftenergi under 50 år.
– I dagsläget är byggnaders energianvändning reglerad i nationell bygglagstiftning, medan miljöpåverkan för att bygga är helt oreglerad. Där finns det stora möjligheter att göra miljöförbättringar vid val av tekniska lösningar, säger Martin Erlandsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, som varit med och gjort studien. Resultatet visar att klimatpåverkan för att producera byggnaderna, inklusive markentreprenaden samt byggprocessen, är jämförbar med samma byggnads energianvändning under 50 år.
Jag håller med Martin om att man kan ifrågasätta om bara byggnaders energiprestanda ska regleras i byggnormerna. Förhoppningsvis ser vi en förändring de kommande åren.
I media har det lite nu och då dykt upp larmrapporter om hur etanolproduktionen orsakat miljöproblem och sociala problem i produktionsländerna. Det stämmer att inte all etanolproduktion sker på rätt sätt, men att detta skulle vara en anledning till att helt förkasta bränslet är helt galet.
Innan vi köper resonemanget om ett värdelöst etanolbränsle bör vi nog ställa vissa frågor.
Varifrån kommer larmrapporterna? Vem finansierar så att denna information når ut och vinklas på ett sätt som inte främjar biobränslen? Hur gör vi för att köpa ”rätt” etanol?
Om det nu är så att etanol påverkar miljö och sociala förhållanden på ett negativt sätt, vad är det då som säger att alternativet är bättre?
I Ny teknik på debattsidan tar Elisabeth Ekener och Göran Finnveden upp de sociala effekterna av framställning av fordonsbränsle.
Ofta blir det bränslesnåla bensin- och dieselfordon som blir alternativet till etanolen och då bör vi ju ställa samma frågor till producenterna. Hur påverkas miljön av produktionen av fossila bränslen? Hur påverkas miljön av användningen av fossila bränslen? Hur rättvisa arbetsförhållanden har de som arbetar på oljefälten? Vilka risker till naturkatastrofer finns det?
Det är stor skillnad att köpa olja från Norge jämfört med områden där vi vet att mänskliga rättigheter inte respekteras. Enligt Elisabeth och Göran har produktionslandet en avgörande betydelse oavsett om bränslet är fossilt eller inte.
Jag ser fram emot den dagen när vi kan köpa kravmärkta bränslen
Igår var jag på ett seminarium om miljöanpassat byggande och fick då till mig en del som är värt att låta andra höra.
Att vi konsumerar mer av jorden än vad den kan ge tror jag är ganska välkänt, men här kommer lite siffror som visar på var förändringarna behöver göras.
Om vi fortsätter att leva som vi gör nu konsumerar vi lika mycket som en och en halv planeten jorden kan ge, detta är ett genomsnitt för all konsumtion i världen.
Tar vi däremot och bryter ner siffrorna till mindre områden så blir det mycket tydligare.
Om alla på jorden skulle leva som vi gör i Sverige så skulle det krävas 3 planeter och om alla levde som man gör i USA så skulle det krävas 4-5 planeter.
”14 timmars arbetsdag. Obetald övertid. En lön som det inte går att leva på. Varje dag använder vi prylar som kan vara producerade under sådana förhållanden. Det kan vara kaffet till frukosten, kläderna du har på dig eller mobilen du ringer med. Genom våra val kan vi aktivt påverka utvecklingen.”
www.fairtrade.se går det att läsa detta och mycket mer om vad märkningen innebär.
Det är bra att Fair Trade uppmärksammas och mitt mål är att i möjligaste mån handla rättvisemärkta varor. Dessutom är det ofta så att rättvisemärkta produkter även är miljömärkta.
Till vardags jobbar jag på Trollhättans Tomt och vi har under en ganska lång tid sett behovet av en bilpool som kan nyttjas i tjänsten.
Därför känns det väldigt kul att vi nu fått igång vår elbilpool. Det blir ett sätt att resa med Bra Miljöval el i tanken samtidigt som jag nu med lite planering kan ta cykeln till jobbet.
Vår Nissan LEAF klarar mer än 10 mil på en laddning vilket räcker till de flesta resor vi gör. Inom en snar framtid kommer vi även att kunna hyra bilen för privat bruk och då kan det för en del bli möjligt att gå från två till en privat bil.
Ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten, sa Neil Armstrong en gång när han satte sin fot på månen. Det uttrycket passar bra in nu också.
Explodera Go Green är ett projekt arrangerat av Innovatum Science Center i samarbete med ett antal fritidsgårdar i Trollhättan.
Till vardags jobbar jag som miljösamordnare på Tomt AB så jag fick frågan om jag ville hålla några föredrag om återanvändning för besökarna. Med min bakgrund från Tanzania var det med glädje jag tog mig an uppgiften att under fredagen den 11 april dela med mig av mina erfarenheter därifrån.
Vad har plastpåsar, bildäck och konservburkar gemensamt? Att hitta nya användningsområden för material som oftast hamnar på tippen eller i återvinningen och att inte bara kasta bort uttjänta produkter tycker jag är väldigt kul.
I Tanzania är det väldigt vanligt att återanvända material. Detta görs inte alls ur ett miljöperspektiv utan snarare av ekonomiska skäl. Effekten blir oftast ett plus för miljön vid återanvändning. Det går åt minimalt med energi för att tillverka nya produkter. Framöver kommer det säkert att dyka upp nya exempel på återanvänt material, men här kommer några smakprov.
Konservburkar och sprayburkar går att använda till leksaker, trattar, fotogenlampor, kibabamått(typ decilitermått).
Glödlampor funkar bra som nya fotogenlampor.
Bildäck går att ha som grundmaterial till skor, slangbellor, surrningsrep.
Nu börjar LED-belysning bli intressant även för mig som privatperson. Priserna på belysningen sjunker så fort att leverantörer ofta undviker prislistor i tryckt form. De tär något vi vant oss med bland IT-prylar men nu gäller det alltså även LED.
Både kvalitén på ljuset och livslängden har förbättrats avsevärt och idag behöver inte en LED-lampa med behaglig färgtemperatur kosta skjortan.
Det gläder mig att konstatera att fler och fler ekologiska produkter blir tillgängliga. På ICA Jätten i Trollhättan var det häromdagen samma pris på ekologisk som på besprutad squash. Det gillar jag.
Mina 17 år i Tanzania har lämnat spår jag inte vill bli av med. Jag delar gärna med mig och den här gången var det Stavreskolan och klass 6B som fick lyssna till mig.
Miljöfrågorna blir allt viktigare även i Östafrika och jag har hunnit med några mindre miljöprojekt som eleverna fick höra om.
Visste du att det är bötesbelagt att slänga pet-flaskor på gatan i Dar-Es Salaam? Visste du att man i flera distrikt i Tanzania förbjudit användandet av plastpåsar? Anledningen? Det är ett miljöproblem.
