Det var kallt inatt. 22 grader när jag vaknar på morgonen, jag fryser.

Min min mage har krigat med mig mig så sömnen har varit sporadisk. Det är fler än jag som mår dåligt så vi måste väl ha fått i oss nåt vi borde låtit bli. Jag försöker kompensera med resorb.

Det har inte regnat inatt så förhoppningsvis kör vi inte fast allt för mycket idag, tänker jag när jag vaknar. Hjärnan jobbar med annat här, inget internet, ingen telefon, ingen TV eller radio gör att tankarna rör sig kring det som är viktigt för stunden. Det känns befriande och samtidigt lite skrämmande, ett nytt världskrig skulle kunna bryta ut och vi skulle inte ha en aning.

Avfärd från Carter centret vid 8 tiden och framme kl 12.30. Då har vi kört 3-4 mil. Svartlera och regn är alltid spännande men ingen kör fast idag och vi har bara fått en punktering.

Skönt att komma till Lotimor.

Jag lägger mig på en madrass och mår bedrövligt. Sjukvårdsteamet ger mig lite piller och en flaska vätskeersättning.

Alla börjar förbereda sig för de kommande dagarna här. Reningsverk, mediciner, mat o annat ses över.

Vattenpumpar ska lagas, möten ska hållas, människor ska få behandling, punkteringar lagas….jag somnar på madrassen i värmen och vaknar av att det är kvällsmat.

Min första natt i Lotimor är magsjuk, men det går ingen nöd på mig. Jag har mat, husrum och mediciner…somnar tacksam över det.