Samma problematik…men från en annan värld, en annan tid. Jag känner så väl igen arbetssättet och jag tycker det är roligt…lite utmanande.
Mina 17 år i Tanzania (helt utan Blocket, Tradera, AutoDoc och Bildelsbasen) har liksom kommit tillbaka idag…detta i jakt på en tändspole som kan ta COJ vidare på resan.
Thomas är på jobb hela dagen och jag bestämmer mig för att påbörja bytet. Plocka bort den trasiga tändspolen går ju även om en reservdel inte syns till. Förarbetet är fixat på en halvtimme och sen börjar min hjärna tänka ut nästa steg.
Det hela hoppar igång rejält när jag tar mig för att ställa en fråga på PV-klubbens facebooksida…när ska jag lära mig att börja i den änden? Att våga be om hjälp…Det finns så många snälla människor som gärna hjälper till.
Jag och min svåger sticker till Horndal med en startmotor som ska renoveras. Där får jag tag på en väldigt ovanlig sprint som kommit bort när vi grejat med brytarna…meka aldrig på en grusplan…
Under tiden får jag erbjudanden från många på Facebook men väntar med att bestämma mig tills jag resonerat med Thomas.
Och så ringer han…på väg hem från ett jobb i Stockholm…han har kommit på var vi kan få delar. Det blir några turer fram o tillbaka , men till sist hamnar vi hos Per i Grytnäs.
När Per visar mig tändspolen så känner jag igen den från ett av svaren på Facebook…det är ju du med tändspolen som är till Chrysler/Dodge från 30/40-talet, säger jag och känner mig övertygad om att det här kommer att funka.
Att leta delar i gamla garage, på nån loge, underverk träd eller i en hög med skrot hemma hos nya vänner, det är nåt jag levt med …jag påminns om Tanzania och alla gånger jag följt med pappa på sakletarresor…hur vi hittat något vi behövt och samtidigt tagit reda på något vi kommer att behöva.
Visst är det smidigt att hitta delar på nätet, men det uppväger aldrig det mänskliga mötet.
En timme senare sitter tändspolen på plats och bilen startar på första försöket…jag känner mig återigen glad och tacksam…jag tror allt att det finns nån där uppe som tittar ner och tänker ”ja, ja, ta det lugnt, jag har en lösning runt hörnet”.
Efter ett antal bilanekdoter med Thomas tar jag och Staffan var sin bil hem till Lycka. Klockan närmar sig 23 och mörkret kommer…men i mina tankar är det ljust…ljusare än på länge.
Ja, ja, det finns en lösning runt hörnet…något säger mig att det gäller hela livets resa..
