Det är söndag kväll och jag ligger i sängen…väntar på att sömnen ska infinna sig.

Jag sov ovanligt länge imorse så nu är hjärnan inställd på…typ eftermiddag. Mitt beteende får jag äta upp, tänker jag när sömnen lyser med sin frånvaro. Det är bara att konstatera att numera på nåt vis får lida på grund av vad jag gör…och inte gör.

Jag har ont på många ställen. Bytte generatorrem och spännare på vår Audi A6:a igår. Av nån anledning är modernare bilar förfärligt trånga och svårmekade. Sedan la jag några timmar på att slipa på min Volvo PV som ska bli klar nån gång.

Det gör ont i muskler, knogar, leder och även där jag trodde det bara var övervikt…

Jag känner att jag har gjort nåt…det gör ont på ett skönt sätt.

Jag surfar på telefonen…det är vad jag gör i väntan på John Blund.

Det ena inlägget avlöser det andra, vissa bra, vissa dåliga, vissa intressanta och några förfärliga…

Det är länkar hit och dit, bästa tipsen för allt…överallt.

Jag försöker analysera mig själv och mitt sätt att konsumera information…och desinformation. Är jag källkritisk, är jag selektiv, eller läser jag även det som inte späder på mina egna fördomar…det som bekräftar att jag vet allt?

——-

Vissa saker jag läst genom åren håller liksom en högre kvalité, innehåller en sanning…ofta i sin enkelhet.

”Det hjärtat är fullt av, det talar munnen”

Orden gör lite ont, det är så enkelt…så sant…men så svårt att inse när jag fortsätter min resa på nätet.

Jag tänker på det jag sagt men ångrat.

Jag tänker på det jag ångrat att jag inte sagt.

Jag tänker på dom tillfällen när jag valt att säga sånt som varit till hjälp och glädje för människor jag mött.

-Det hjärtat är fullt av…förlåt om jag misslyckas ibland.

-Det hjärtat är fullt av…du vet väl om att du är värdefull?

-Det hjärtat är fullt av…ska vi lova varandra att fylla på med rätt innehåll?

Det är värt ett försök…

Nu vill John Blund vara med…gonatt!