Idag hade jag kunna göra det lätt för mig genom att ta ett enkelt energispartips. Men det känns så futtigt så jag ska försöka dela lite av mig själv.

Det som dragit igång mina tankar är förstås attentatet i Bryssel, flyktingkrisen som just nu i media fokuserar på Syriens flyktingar, men som i verkligheten handlar om många fler länder, EU:s nya flyktingpolitik som får massiv kritik från många håll. Vi befinner oss också i något som i kristna kretsar kallas för stilla veckan, en vecka när man minns Jesu lidande och död på korset. Trollhättefotografen Joachim Nywall besökte nyligen ett flyktingläger i Makedonien. Reflektioner därifrån kan man läsa om i dagens TTELA.

Allt detta och mycket mer nerkokat i en enda gryta ger mig en soppa med märklig smak.  Vad är rätt och fel? Vad ska jag göra? Vad angår mig och vad kan jag överlåta till någon annan? Har jag ett personligt ansvar att bidra till förändring? Är det upp till mig att hjälpa andra och engagera mig i andras öden eller ska ”samhället” ta det ansvaret? Vem är då i så fall samhället?

Mitt liv består av många kontakter med människor ifrån andra länder, relationer jag inte skulle vilja vara utan. Har du inte provat att engagera dig i något språkcafe, välkomstfamilj för nyanlända eller liknande så vill jag varmt rekommendera det. Du kommer att få mycket mer än det du ger.

Ibland är det smärtsamt att lära känna människor som man kanske får skiljas åt när de får beslut om att inte få stanna i Sverige. Andra smärtsamma erfarenheter är som tex när jag frågar en av mina vänner(vi kan kalla honom Mustafa) hur det är att vara med sin mamma igen. Mustafa kom ifrån sin mamma i Somalia när han var två år gammal och sju år senare återförenas de i Mariestad. Han svarar mig” visst är det svårt ibland, men mamma är alltid mamma”. Jag hör orden som i en dimma och får tårar i mina ögon varje gång jag tänker på Mustafa och hans tuffa liv.

Igår beslutade vi på min arbetsplats att ta till oss ytterligare en praktikant. Denna gången blir det en kille som flytt från krigets Syrien och nu försöker skapa sig ett nytt liv i Sverige. Vad han bär med sig i form av upplevelser, det har jag ingen aning om, men kan vi på Tomt AB vara en del i en process för att han ska få en bra framtid så är jag glad.

En vän till mig sa en gång för länge sedan ” vad du gjort mot en av dessa, det har du gjort mot mig”. Hur vill jag behandla mina vänner? Det är nog svaret på många av mina frågor……

Och förresten, det där om att koka ägg….om du lägger i äggen i kallt vatten, låter vattnet koka upp och sedan stänger av kokplattan, så spar du värme.

Många lägger i äggen i kokande vatten och låter sedan vattnet koka i 5-8 minuter, men det behövs inte. Jag slår av plattan när vattnet kokar och låter äggen ligga kvar i det varma vattnet med locket på i 5 minuter, blir perfekt och spar 5 minuters energi.

Livet handlar inte om antingen eller, det handlar om både och. Det är därför dagens inlägg bara handlar lite om miljö men mycket om medmänsklighet.

Glad Påsk!