Jag kommer hem sent på fredag natt… trött, hes och har ont i huvudet…men jag är lycklig och tacksam.

Mina 17 år i Tanzania kommer ibland till nytta och den senaste veckan har det varit extra hektiskt.

Att tolka mellan svenska och swahili är fantastiskt kul…jag får bygga broar, förmedla budskap, se hur människor gläds över att förstå varann.

Jag lär känna nya människor i kyrkor, på advokatkontor, på sjukhus, i rättssalar…ja, på alla tänkbara ställen där tolkning kan behövas.

Mitt uppdrag är att föra budskapet oförvanskat vidare till mottagaren. Jag ska förhålla mig neutral till det som sägs.

Ibland får jag höra sånt som jag helst velat slippa höra, ibland hör jag sånt som skapar frågor i mig själv. Då kämpar jag med mig själv.

I båda fallen har jag svårt att hålla tårarna tillbaka…rösten blir ostadig och jag oroar mig över att mottagaren inte förstår…

I fredags kväll på väg hem från Borås lyssnade jag på radion…nåt om valet.

Jag hade nyss tolkat en suveränt rolig samling i Brokyrkan och kände mig på topp. Tankarna far iväg och jag börjar fundera på hur jag ska tolka allt som hörs i samband med valet.

Hur kommer jag att känna mig när valresultatet blir känt?

Trött? Hes? Ont i huvudet?

Jag hoppas att jag känner mig tacksam…

…tacksam över att merparten som röstat har tolkat rätt

…tacksam över att det jag får höra är sånt som jag vill höra, sånt som berör mig.

…tacksam att Sveriges folk röstat på ledare som ser ljust på framtiden, inte på ledare som skrämmer oss med allt mörker…

Nu är det upp till oss var och en att gå och rösta på det vi tror på, det vi hoppas på.