Allt som oftast när jag reser så frestas jag att välja den snabbaste vägen enligt navigatorn…kort tid mellan två punkter är det som räknas och det är lätt att hamna i det mönstret, men den här semestern blir annorlunda.
En av anledningarna till att snabbaste vägen inte alltid är den snabbaste är färdmedlet…min anledning heter COJ315, och valet är enkelt…undvik motorvägar blir förvalt…hade önskat att navigatorn hade ett alternativ typ ”trevligaste väg i 60 km/h”
Dagens etapp har varit Trollhättan- Ljungsbro med ett par stopp hos vänner längs vägen.
Några har frågat om jag verkligen vågar ta den gamla bilen på en sån lång resa…vad kan gå fel? …tänker jag….finns nog en hel del, men det löser sig säkert.
Allt kan inte bli rätt från början, och så måste vissa delar få slita in sig, så i Ljungsbro har tändning och brytarspetsar justerats med hjälp av Håkan Stedt, gammal vänskap rostar aldrig.
I morgon är en ny dag med nya utmaningar och det ser jag fram emot.
Vad är då dagens lärdom?
-Den snabbaste vägen är sällan den bästa.
-Att våga välja en annorlunda väg, våga leta sig ut i det okända kan vidga mina vyer.
Samma gäller mitt livs resa.
– Gammal vänskap håller, Tack Siw o Håkan.